Därav min disclaimer, jag återupprepar bara vad jag hör från bekanta.. därmed är de uppenbarligen en faktor.. denna faktor måste vi försöka få bort även från denna typ av människor.
Själva kör vi elbil överallt nu och är eventuellt påväg att ersätta vår andra bil till en elbil också.
Kan du utveckla detta resonemang. Hur menar du att behovet då och nu skiljer sig åt, och hur kraven på elsystemet därmed ändrats.
Vad är solklart? Saknas effekt att skicka till Kunden, spelar inte anslutningskabelns överföringsförmåga någon roll tyvärr.
Lokalt effektbehov från alla delar i Sverige ger ett totalt svenskt effektbehov som måste levereras i varje ögonblick (dvs energiproduktionen per tidsenhet), så det är ingen skillnad eller?
Men effekt och energi finns i stamnätet. Totala energiförbrukningen är lägre idag än 1984.
Det är de lokala förutsättningarna som styr både förbrukning och produktion. Är lokalnätet klent spelar det ingen roll om det finns effekt i stamnätet, det finns en anledning att det oftast står nya fina trafos i anslutning till nya laddplatser, man uppgraderar ofta matningarna eller höjer spänningen i befintlig efter riskanalyser.
På landsbygden är det ofta lokala näten som sätter stopp för solceller också, det finns helt enkelt inte kapacitet att hantera produktionen. Där jag bodde innan fick jag inte montera solceller och hade stora problem med min laddbox och värmepump, matande nät klarade inte att leverera 11kW kontinuerligt.
Elbolaget uppgraderade det något år senare och därefter var det aldrig några problem igen, trots att det bara var lokalnätet som uppgraderades.
Elnätbolaget sa i princip att ”inga projekt ska hindras p.g.a elnätet” och överdimensionerade allting. Från två små oljefyllda trafos till 4 stugor och från 4g30mm2 till 5g250mm2 i matande nät till husen, nergrävt istället för luftburet.
”Nu kan du öppna snabbladdare om du vill” sa dom med ett skratt när dom var klara.
Nu läste jag att AB Volvo ( lastbilar ) slagit sig ihop med Daimler Truck ” sedan tidigare ” men också Toyota för att utveckla vätgas Lastbilar . Det hade dom nog inte gjort om dom inte hade sett ett behov av dessa . Och EU hade nog inte ställt krav på si och så många vätgas mackar i vägnätet , om inte dom också hade sett ett behov .
Energi finns över året i överskott, ja.
Effekt (energi per tidsenhet) däremot saknas ibland, och effektöverskott finns ibland.
Problemet är att maskiner, motorer mm drivs av momentan effekt, inte energi.
El behöver konsumeras i realtid.
Stämmer, ökad konsumption av effekt lokalt kan kräva utbyggnad.
Här däremot blir det problem, då effekt ska konsumeras OCH levereras.
Att skicka effekt åt båda hållen är inte elnätet byggt för.
Men det stora problemet är inte lokal elproduktion, det är 5000+ vindkraftverk som skickar effekt åt fel håll, samt bristen av planerbar effekt i söder som kräver massivt utbyggt transmission för att skicka effekt till/från området. Något som inte elnätet var byggt för.
Dyrt och innebär flaskhalsar.
Jag är förvånad över uppgiften att fler än 5 000 av Sveriges vindkraftverk skulle skicka effekt “åt fel håll”. Kan det verkligen vara så annat än i ett teoretiskt extremscenario?
Den enskilt största installerade vindkraftseffekten ligger i Elområde 2 och det är klart att det är “fel ställe” när det största effektbehovet ligger längre söderut. Men de stora vindkraftsparkerna är ju ofta anslutna till regionala nät med hög kapacitet och därifrån skickas effekten vidare söderut mot samma flaskhalsar som drabbar vattenkraften (som det också finns “överskott” på i Elområde 2). När vindkraften producerar som mest borde man alltså kunna dra ned på vattenkraften och spara vatten i dammarna, tycker jag. Åtminstone i princip, men det kompliceras förstås av olika ägande och handeln på elbörsen.
Sedan tvivlar jag inte alls på att det uppstår situationer där man kan beskriva det som att effekten skickas åt fel håll, till exempel gäller det säkert många mindre vindkraftverk som inte är direktanslutna till något regionalt nät utan sitter på ett underdimensionerat lokalt distributionsnät. Då kan det helt klart uppstå situationer där det är bättre att stänga av vindsnurran än att “sälja” till ett negativt pris. Eller ännu hellre göra vätgas av överskottet om det kunde göras på ett lönsamt sätt.
Jag är helt med på att det är ett problem att vindsnurror ibland genererar mer än vad som behövs och ibland mindre än vad som skulle behövas. Men är verkligen vindkraftverken en huvudförklaring till effektproblemen i distributionsnäten (annat än i vissa enstaka fall)?
Nä för SE4:s del är det ju rätt känt att det är bristen på lokal planerbar produktion som är problemet just nu och det är överföringskapacitet från de andra elområdena som behövs.
För prisernas del talas det mesta för att det skulle mildras om Tyskland följde EU-besluten och införde elområden.
Men att smälla upp massa kärnkraft är inte heller en bra lösning, man har ju sett att överproduktion ger dålig lönsamhet istället.
En mix av energi är det bästa, helst utan kärnkraft, våra reaktorer vi har går inte på det uranet som finns här utan där är vi importberoende, antingen kanade, Australien eller Kazakstan.
Vi valde ju för 70-80 år sen att köra på den strategin med lättvattenreaktorer och importerat högvärdigt uran för anrikning istället för våran egen dåliga kvalitet och tungvattenreaktorer.
Vidar i norra Skagerack fick godkänt av Regeringen läste jag . Ytterligare tillskott i SE3 då . Upp till 75 flytande Vindkraftverk och 7,8 TWh per år .
De ska byggas också..
Krigers flak utanför Trelleborg har fått tillstånd för längesedan men de byggs inte för de finns inte ekonomi i att bygga detta trots att de är SE4 med de högsta priserna i Sverige.
Vi tar ett principiellt förenklat exempel - elförsörjning Skåne
Med kärnkraft i Barsebäck skickades effekt FRÅN Malmö till hela Skåne
Dvs enkel väg österut
Med Vindkraft utanför Österlens kust, om det blåser: skickas effekt från alla Vindkraftverk i Skåne TILL Malmö (andra hållet, västerut)
Elnätet inte var byggt för detta
Om det INTE blåser - Effekt behöver skickas till områden där vindkraftverken står (österut)
Dvs dubbelriktad trafik
Tänk dig nu 5000 Vindkraftverk som står lite överallt. Massiv utbyggnad på elnätet behövs. Stomnät, regionala nät och ibland lokalnät.
Dyrt!
Ja i princip.
Problemet är att reglerförmågan var anpassad till 12st kärnkraftverk, inte 6st och 5000 vindkraftverk…nu räcker inte reglerförmågan och heller inte stomnätet som ska skicka MASSA effekt norrut ibland och söderut ibland…beroende på om det blåser eller inte…
Dessutom sliter vi ut vattenkraftanläggningar och reglerutrustning som inte vad byggt för dessa kraftiga svängningar.
Se svar ovan
Överproduktion ibland…är kass, då det är kopplat till brist ibland. Ger kass pris.
Stabil planerbar överproduktion av effekt är däremot kanon. Då kan den nämligen prisas och säljas.
Vi får uran som restprodukt redan idag vid malmprodution. Det finns mycket uran i sverige…
Vore bättre att ändra regelverket och bli oberoende.
Jo men det vi gör går inte köra på i våra lättvattenreaktorer, vi behöver i så fall bygga en anrikningsanläggning eller ändå skicka det utomlands.
Vi testade tungvattenreaktorer i Sverige men såvitt jag förstått var det dels mycket tekniska problem och säkerhetsproblem med i alla fall en av reaktorerna och efter att vi la ner vårat kärnvapenprogram så såg man ingen ekonomi eller vinning i att hålla på när det kunde köpas in både bränsle och teknik.
Men gå skulle det ju göra om vi bygger en anrikningsanläggning i Sverige men då kommer trumpeten och putte garanterat flåsa oss i nacken…
Finns i olika länder i EU så inga problem
Sant, Sverige köper mycket från Frankrike, de har en sån anläggning.
Ja, om det är så att 5000 av vindkraftverken “står lite överallt” så blir det förstås dyrt att se till att de alla får god anslutning till elinfrastrukturen. Men står de verkligen helt huller om buller? Jag har fått för mig att goda anslutningsmöjligheter har varit ett av kriterierna när man har planerat lokaliseringen av större vindkraftsparker. Energimyndigheten skriver bland annat:
Utgångspunkten i arbetet med planering för vindkraft behöver därför vara:
de regionala förutsättningarna
det regionala framtida behovet av el
utveckling av samexistens mellan ny elinfrastruktur och andra intressen
Det betyder förstås inte att all tidigare lokalisering har gjorts på ett optimalt sätt och med närhet till stamnät eller regionnät, speciellt inte när det gäller enstaka vindsnurror som sätts upp där man bor och inte där det skulle vara optimalt ur anslutningssynpunkt. Energimyndigheten skriver vidare:
Vid ett större antal vindkraftverk krävs ofta att effekten från de enskilda vindkraftverken samlas upp med ett internt elnät för att sedan via en separat transformering anslutas till en högre spänningsnivå, typiskt till regionnätet.
Jag tror alltså att det inte är fullt så illa som ditt exempel med Barsebäck och Österlen antyder. Kanske i vissa fall, men inte överlag.
Som jag nämnde tidigare är ju SE2 det elområde som producerar mest vindkraftsel: 16,1 TWh jämfört med t ex 5,4 TWh i SE4 förra året. Eftersom SE2 även producerar betydligt mer el från vattenkraft än vad som förbrukas i området, gissar jag att mycket av överskottet från vindkraften “blandas” med överskottet från vattenkraften, snarare än skickas fram och tillbaka inom elområdet.
Jag håller alltså med dig om att det rimligen innebär en kostnad när elinfrastrukturen behöver förstärkas på sina håll för att elen kommer från fler platser (kraftverk) än tidigare. Jag håller också med om att det innebär en kostnad att parera varierande vindar. Samtidigt bör ju elförsörjningen kunna göras robustare när el produceras på många håll.
Jag är novis när det gäller elinfrastruktur så finns det belägg för att vindkraftverk som skickar effekt åt fel håll är ett stort problem så tittar jag gärna på det. Tills dess lutar jag nog ändå åt att det är en delförklaring snarare än en huvudförklaring. Beträffande bristen på planerbar effekt i söder är jag helt enig.
E.ON är näste att storhandla ett gäng laddstationer.
E.ON Drive Infrastructure tar över Powered Bys samtliga svenska laddstationer.
Glömt svara såg jag, sorry
Nej de står oftast i grupper såklart men inte finns det nätanslutning dit, massiv effekt som ska skickas så kräver nya kablar, ställverk mm hela vägen till storförbrukare.
Dyrt!
Enstaka är av samma skäl ett klart mindre eller i bästa fall, inget problem.
Något elnätet inte var konstruerat för.
Men det stora prolemet är att nedlagt effektproduktion i Elområde 4 och 3 ersätts med produktion LÅNGT upp i landet. Som ska skickas söderut.
Svindyrt, tar år och effektproduktion måste balanseras i Elområde 4, annars kan man inte “trycka på” all effekt.
Elnätet tappar då balansen
Redan IDAG finns det mer överföringskapacitet än det som skickas…man vågar inte trycka på mer effekt!
Så mer vindkraft på fel ställe hjälper föga.
Ej heller mer kablar.
Man får då installera stödtjänster = dyrt!
Ja delförklaring.
En annan del är att vindkraften i regel går med förlust (80% enl genomgångna årsredovisningar från alla vind-företag i Sverige)
Har tidigare postat länkar om det.
Snälla kan inte du @Sportbilsentusiasten hänvisa diskussion om kärnkraft/vindkraft som poppar upp till din tråd som ju faktiskt handlar om det, istället för att låta det ta över trådar som inte handlar om det.
Det börjar utkristialiseras ganska tydliga trender nu i hur olika aktörerna handlar vad gäller snabbladdningsmarknaden och vi är nog bara i början som sagt i hur den marknaden kommer att se ut. Framtiden kommer nog att tillhöra ett fåtal, kapitalstarka konsortier, energibolag och biltillverkarsamarbeten som kommer att dominera marknaden. Trenden är ganska tydlig sett hur andra mogna marknader idag ser ut!
Nedan är områden/trender som sammanfattar detta.
Mindre och medelstora laddoperatörer (CPOs) går samman för att skapa tillräckligt stora nätverk för att överleva konkurrensen och erbjuda sömlös laddning över landsgränser.
Vi har redan sett Eviny och MER, samt vattenfall incharge och Nima Energy.
Internationellt så verkar trenden hittills snarare vara allianser än uppköp.
Ett exempel på det är att de Europeiska operatörerna IONITY, Fastned, Electra och Atlante bildade det samägda ChargeLeague.
Den trenden lär nog fortsätta också, där vi får se nya samägda företag inom branschen växa fram.
Traditionella fossila bränslebolag och stora elbolag (utilities) har djupa fickor och köper upp oberoende laddnätverk för att ställa om sina affärsmodeller.
Samtidigt har vi ju EU:s AFIR-förordning (Alternative Fuels Infrastructure Regulation) ställer krav på att det måste finnas ultrasnabba laddstationer med hög total effekt (minst 400–600 kW) var sjätte mil längs de stora Europavägarna (TEN-T)
Många mindre, lokala aktörer har inte det kapital eller de nätanslutningar som krävs för att bygga ut till dessa effektnivåer, vilket tvingar fram nödförsäljningar.
Där har vi ju nyligen sett E.ON infrastructure storhandla upp ett gäng svenska laddstationer, så där lär vi nog få se rätt många jättar börja ta för sig på REA i den nya marknaden inom Europa, när mindre aktörer hamnar i trångmål.
Framtidens sammanslagningar handlar inte bara om fysiska stolpar, utan om den bakomliggande tekniken, där det finns en hel del startup företag nu som utvecklar mjukvara och lösningar.
Detta är kanske där det kommer att växa väldigt mycket nu framöver, där lösningar för AI-driven energistyrning, smart laddning och nätbalansering forskas och utvecklas fram. Det kommer nog hända en hel del inom V2G och eMSPs områdena framöver.
Även här ser vi redan sammanslagningar i nya företag växa fram. Ett exempel är Milence, som ägs gemensamt av Volvo Group, Daimler Truck och Traton (Scania/MAN) för att bygga upp ett dedikerat högeffektsnätverk för tung trafik i Europa
Källor:
Kanske inte så stor ändring i praktiken men ändå intressant. Ja de är verkligen många sammanslagningar nu.
