Detta är kanske ingen ren elbilsfråga men jag funderar ändå en hel del på detta. Idag har jag och min familj två bilar. En Renault Zoe som vi privatleasar och en Kia Sorento plugin hybrid som vi har som förmånsbil.
Båda dessa bilar valdes ut på ett rätt klassiskt sätt. Dvs vi åkte till ett gäng olika återförsäljare och provkörde många modeller och sedan gjorde vi affären (på leasing i detta fallet) med återförsäljaren i deras butik/bilhall.
Men känslan är att detta nu helt har förändrats. Inte minst med elbilar. Folk till och med förbokar bilar som de aldrig suttit i, än mindre kört. Och verkligen inte kört med hela sin familj. Jag förstår att detta är framtiden och att det kan vara kul att klick-konfigurera bilar via en webbshop men är det verkligen vettigt? Finns det enkla sätt att ångra sig när man väl fått bilen? Förbokar ni många olika modeller och sedan bokar av de ni inte vill ha? Lite som när vissa köper kläder/skor och skickar tillbaka allt utom ett plagg.
Och leasar ni eller köper kontant eller billån? Eller rent av någon annan finansiering som jag inte känner till.
Förmånsbil med finansiell leasing. Vill gärna provköra och känna efter innan beställning. Problemet de sista åren har väl varit långa ledtider så man måste vara ute tidigare än vanligt så att säga.
Ja, det är lite av det dilemmat som jag själv ser. Om jag potentiellt vill ha en Volvo EX30 eller Zeekr X men vill prova den först så kommer det när jag väl lägger beställningen vara typ 1 år av väntan på bilen. Därför misstänker jag att jag lite missat att “alla andra” bokar bilar och sedan bokar av dem när de väl provkört. Eller är det bara så att folk villigt väntar på sina nya bilar?
Tidigare privatleasing, idag kör jag korttidsleasing via företaget och förmånsbeskattar mig själv. Tycker det är för mycket pengar att låsa fast i en bil, gör hellre annat med dessa pengar. Att klicka hem en bil på nätet betyder att bilen faller inom distansköplagen, alltså att du kan ångra dig inom 14 dagar. Hade jag beställt min EX30 som privatperson så skulle jag efter att ha haft den i 10 dagar kunna säga att jag inte vill ha den längre och så får Volvo ta tillbaka den Gäller dock bara som privatperson, värt att notera.
Så om jag beställer en bil idag men inte får den förrän i januari så gäller ångerrätten från januari inte från och med när jag la beställningen(dvs idag)? Hur funkar det då med ev handpenning och reservationsavgifter och liknande? Får man tillbaka även det?
Precis. På konsumentverket.se står det såhär: “Tiden konsumenten har på sig att ångra köpet kallas för ångerfrist. Ångerfristen börjar löpa den dag konsumenten tog emot varan.”
Varan i det här fallet är bilen. Precis som när du lämnar tillbaka något annat du köpt på internet så får du tillbaka pengarna. Just reservationsavgifter brukar dock kunna vara lite svårare tror jag, men det brukar ju handla om någon tusenlapp eller två som mest.
Men intressant frågeställning, har aldrig sett att det rekommenderas så mycket bilar som inte ens kommit och förbokas bilar som bara finns på ett papper innan.
Nog för att bilarna är bättre idag men tycker inte det är en bra trend.
Leasade elbil för att prova liv med elbil! Skulle köpa loss den vid leasingperiodens slut men priserna hade gått upp på begagnatmarknaden så det blev dyrt, dyrare än om jag köpt den direkt med 70 lax i subvention. Så pga av att leasingkostnaderna skenat bestämde vi oss för att köpa en begagnad elbil till rimligt pris! Betalade cash då jag inte gillar att betala en massa ränta för något som används så lite men ändå är bekvämt, en lyxvara. Lite ovanligt resonemang, jag vet, men blir vi arbetslösa så har vi i alla fall ett transportmedel.
Min V60 laddhybrid som jag har idag är finansierad med vanligt billån.
Men EX30 som jag beställt blir med leasing (Care By Volvo). Tyckte det va smidigare då allt blir samlat på ett ställe. Valde dock att göra beställningen hos en Volvohandlare då jag fick den personliga säljare jag ville ha.
Vi kör ganska många mil per år, så leasing gick bort som alternativ. Ogillar också hela konceptet med att inte riktigt veta hur man bedömer skicket när den lämnas tillbaka. Vad är ”normalt slitage” liksom.
Privatleasing har ju inte heller avdragsgilla räntor, och det gjorde väl inte jättemycket förr när pengar var gratis. Men i dagsläget när räntorna drar iväg blir det ju ytterligare ett problem.
Vi gjorde som så att vi la hela bilköpet på bostaden.
Jag har aldrigt riktigt förstått varför privatleasing är så populärt som det är. Jag vet att många kunnat hoppa på riktigt bra kampanjer, men jag tänker mer på att många verkar gilla själva konceptet. Att det skulle ge större frihet och att det är så skönt att veta vad det kostar.
Men kostnaden är i de flesta fall inte alls fast (vilket ju många fram tills nyligen trott), du står fortfarande med självrisken om något oförutsett händer, du sitter fast i ett avtal du inte kan vara säker på att ta dig ur, du är beroende av någon annans bedömning av slitage, det finns inte samma tvingande konsumentlagstiftning som skyddar dig. För mig är privatleasing motsatsen till frihet.
Gäller dock bara som privatperson, värt att notera.