Har funderat på och undrar om någon har svar på frågan, Varför dyker det inte upp aktörer som erbjuder snabbladdning som är begränsad till runt 150kw i laddeffekt för att kunna erbjuda en billigare kwh-kostnad?
Bakgrund,
Noterade i Peter Esses video för Cirkle-K elmacken i Göteborg att för snabbladdar-aktörerna är det priset för abonnerad effekt som står för den huvudsakliga kostnaden vilket gör att priserna inte kan pressas mycket lägre.
Jag som kör en Polestar 2 LRSM 2024 är väldigt glad för den snabba laddning som bilen erbjuder vid långresor mellan Skåne-Norrland (peak 205kw). Men faktum är att med mina mänskliga begränsningar och önskan att inte stressa på Max/Cirkle-K etc. så tar ett normalt stopp på långresa för mig ändå ca. 30-40 minuter. Därmed brukar bilen ladda något mer än jag tänkt mig (>80%).
Då slår mig tanken, varför dyker det inte upp aktörer som erbjuder ett par stolpar (säg runt 4-6st per station) där laddeffekten stryps till 150kw per stolpe och blir <1MW på stationen i helhet (Fortfarande snabbt och trots allt högre än min medel-laddeffekt en vanlig ladd-session).
Med detta borde effekt-kostnaden inte vara lika påtaglig och ett lägre kwh-pris kunna erbjudas oss kunder.
Ytterligare en möjlighet vore att lägga till ett batteripack till stationen som ytterligare kapar effekttopparna ner mot 100kw → än lägre abonnerad effekt.
Detta tänker jag borde fungera vid matställen längs med våra europavägar där många elbilsägare stannar mer än 15-20min och inte kräver samma höga effekt.
Har i ett annat inlägg på forumet, från Elmacken läst att i deras fall kan man pga. krav i stöd från klimatklivet inte strypa laddeffekten. Dessutom skulle inte ett batteripack inte vara ekonomiskt försvarbart då vid vissa dagar är medeleffekten så hög pga. kontinuerlig användning under dagen att batteriet inte hinner laddas upp.
Om någon har några smarta svar på varför inte marknaden lyckas erbjuda detta vore det upplysande för lilla mig
Skulle vara lite kul att få siffror från någon insatt på vad kostnaderna är och vad anledningarna är till att Cheap Energy m.fl. inte använder lägre effekt på sina laddare.
Välkommen till forumet.
Det är en komplex fråga som du ställer och kan besvaras från olika perspektiv, jag försöka skall ge min syn på det.
Min ena (gamla) station har 8st 150kW uttag total effekt 400kW DC som fördelas dynamiskt, dvs de dagar när alla 8 är upptagna får du cirka 25-50kW beroende på mix av fordon. Dynamiken mellan laddpunkter är inte 100% demokratiskt vid full belastning på ett Kempower system, de flesta operatörer i Sverige har ingen total dynamik på alla punkter då man använder stand-alone-laddare som kan balansera mellan två punkter oftast. Undantag är Tesla som har full dynamik på alla uttag och IONITY till viss del men eftersom IONITY har så mycket överkapacitet på varje sajt finns inte behov balansera i praktiken, de kör på flesta ställen 6x350kW (1200kW dynamik)
Redan här har vi ineffektivt som kostar pengar, man vill som operatör ALLTID sälja all effekt som du har köpt.
Nästa problem är våra myndigheter som delar ut stöd för att bygga offentlig laddinfra, de är uppdelade i olika klasser numera är klass två för personbilar minst 150kW och 75kW vid delning. Men eftersom denna kategori är upptagen på flesta platser söker man ofta för tung trafik som är minst 350kW eller 175kW vid delning. Man passar också på att söka för mer än man behöver just nu för att vara framtidssäkrad, man vet inte om stöd finns när/om man behöver mer effekt.
När alla stöd är borta kommer marknaden rätta till detta över tid.
Flera här på forumet tycker att laddning går för snabbt, data från mina två stationer talar emot er. Min snabba sajt 6x400kW (600kW dynamik) har på ett år gått om min långsamma i volym, särskilt nu på sommaren.
När effekthandel hos nätägare går över till 15min istället för 1h som idag kommer kartan ritas om igen, kommer bli extremts dyrt att erbjuda 400kW på sajter med låg volym alt att man löser lokal effekt med batteri som då behöver skrivas av via kundpris.
Handla elektrisk energi är mycket mer komplext än att köpa 1L vätska och sälja den vidare, det är en omogen marknad och över tid kommer säkert nya sätt att locka kunder. Min strategi på den frågan är att erbjuda en mix av tillgänglighet och laddhastighet till bästa möjliga pris utan prenumerationer. För att vara ledande krävs massor av jobb i bakgrunden och rätt hårdvara, bra samarbeten med nätägare/elhandlare samt öppenhet och transparens mot kunder.
En kombination av hårdvara, myndighetsstöd, framtidssäkring och marknadsanpassning! Det är en ekvation som min mattekurs i envariabelanalys inte löser…
Blir spännande att se var framtiden bär sig.
Låter som på ditt svar att med de effekttaxorna som är och kommer, borde marknaden för snabbladdning anpassas med ett differentierat utbud där kort, snabb & tillgänglig laddning (ex. 350kW och lediga stolpar) har ett högre pris än “mellanladdning” som är anpassad för något långsammare laddning (ex. 100-150kW) med risk för upptagna laddpunkter.
Vill tro att det finns fler som jag själv som skulle kunna tänka oss att ladda med lägre effekt i 40 min vid platser där matställen erbjuds.
Men som du påpekar, har man en hög beläggning som medför stora volymer trots låg effekt spelar det inte roll om det är några stolpar med lägre maxeffekt än om man har stolpar som med dynamisk balansering tillåter tidvis höga effekter, effekten från nät blir likvärdig. Intressant!
Men en följdfråga som jag kanske inte förstår utifrån ditt svar,
Borde det inte ploppa upp många “småstationer” med 2-4 snabbladdare per station som abonnerar på låga effekter från nätägarna och kan erbjuda lägre priser?
ex. 4x150kW som kanske dynamiskt delar 400kW. Jag tänker att: Låg abonnerad effekt per station = mindre nätkostnader. Eller kanske det finns skalfördelar med många stolpar vid sin station.
Tackar igen för svar och önskar en fortsatt solig, spänningsfull dag!
Kanske en dålig jämförelse men om man lyckades skippa den ålderdomliga samtalstaxan för telefoni när man införde bredband över telefoninätet, så borde väl inte det vara omöjligt att få till ett mindre komplext sätt att ta betalt för energitransporten i elnäten!
Komplexiteten är en “feature” så att det ska gå att använda elhandel som ett finansiellt instrument (på semi-global skala dessutom), vilket man har bestämt att man vill göra – som så mycket annat. Det kommer inte bli mindre komplext, utan mer.
Ifall man skall söka stöd krävs minst 4 laddpunkter i en utlysning. Om man tänker 400kW på 4punkter så blir det nästan gratis i sammanhanget att bygga 4 punkter till på samma totala effekt förutsatt att man bygger med laddinfra central kraft och bara enkla satelliter ute. Fördelen då är att du bygger bort kö, även om det går långsamt på 400kW och 8 punkter så är det sällan folk behöver vänta på att komma intill, det är dock inte godkänt att bygga så idag 2025 om du skall söka stöd. Minst är 75kW per punkt när allt är upptaget. Men det var tillåtet 2021 när jag sökte första rundan, på den tiden tittade man bara på toppeffekt.
Myndigheterna säger ” Vi över-producerar el i Sverige , men har begränsad elöverföring och effekt tillgång . Därför ska vi beläggas med effekt tariffer i våra hem , och inte tvätta laga mat och köra diskmaskinen samtidigt . En ganska vanlig villa med 16 A säkringar max 33KW ? . Bilarna ska vi ladda med helst 400KW motsvarande 12 villor , och det ska helst vara billigt . Så köp snabb laddandes Elbilar alla medborgare , så ni får ta del av det ni ändå måste vara med om att betala för , får väl bli min logiska ? summering .
Bra svar @elmacken. Ett tillägg angående effekttariffer, så kommer de med största sannolikhet fortsätta vara baserade på timmedeleffekt (kWh/h), att gå till “kilokvart” för elhandeln är tillräckligt komplext.
Elektrifieringen är en ny möjlighet för stater i Europa att kontrollera flöden av energi, CO2 och klimat frågan är en trevlig effekt men det också handlar mycket om pengar, kontroll och oberoende.
Ops ! , ja det blir det ju . Då räcker 400 KW till motsvarande 40 villor då . Ja helt självförsörjande på energi till hus och transporter vore trevligt . Hoppas dom sätter igång med utbyggnaden av elproduktion och elöverföring igen snart också. Och produktion av biobränslen. . Men det kommer nog att kosta en hel del . Med rätta kan jag tycka när det gäller el , om man på en bil vill kunna lägga beslag på effekt motsvarande 40 hushåll .
Nvidias senaste Blackwell-serverrack drar c:a 120 kW. Ett (1) rackskåp. Mer eller mindre konstant dygnet runt.
Så då tycker jag inte vi ska tjafsa så mycket om billaddningen.
Transportsektorns bidrag till efterfrågan på ny effekt och elproduktion är relativt begränsad i jämförelse med elektifiering av industriprocesser som järn, stål, cement, kemi osv.
Det är sunt att reflektera kring effektbehovet för snabbladdning, men vi ska komma ihåg den energibesparing som blir när vi går från ineffektivt flytande drivmedel till el med.
.