Området med bäst förbättringspotential?

En elbil är en teknisk pryl som just nu (enligt mig) befinner sig i en period av snabb utveckling och förbättring. Till skillnad från bensinbil, Tv, mobiltelefoner där jag inte ser så mycket revolutionerande förbättringar som jag måste ha.

Samtidigt finns det områden även för elbilar som kanske inte behöver bli så mycket bättre, snabbare, billigare och innovativt?

Själv tror jag att snabbare eller smartare publik DC-laddning är ett område där mycket kommer förbättras under kommande år och även att batteri-tekniken kommer göra att man kan glömma det här att konsumenten skall behöva förvärma, ladda till 80% eller i övrigt bry sig om laddning.

Men vad tror ni andra? Vilka delar i dagens (och kanske även elbilar med något år på nacken) tror ni mer eller mindre är “klara” och vad tror ni blir de delar som avsevärt förbättras inom närmaste 5 åren?

Jag tror som du att det är laddinfrastruktur som är det viktigaste området. Men kanske inte bara snabbladdande, utan möjlgheter att parkera över natt och då ladda till ett vettigt pris. Och det måste framförallt stöttas för de som inte har egen tomt att parkera på.

Det finns ett stort motstånd hos många, allt från hyresvärdar och bostadsrättsföreningar till kommuner som vill minska antalet parkeringsplatser totalt, så varför skulle de då behöva dra fram el till dem.

Här i Göteborg finns det ett antal, och det fungerar bra, men kostar lika mycket som snabbladdaren. Att det nästan alltid är tomt talar väl sitt tydliga språk för den som är närast där jag bor.

1 gillning

Intressant!

Tror styrning av elmotorer och uppvärmning kommer bli bättre och bättre på samma sätt som vi sett med förbränningsmotorer så de gör av med mindre energi för samma arbete.

Tror inte 800V kommer slå igenom på lätta fordon men däremot på tunga och jag tror att 150-200kW @400v och det dubbla på 800 kommer bli den normala laddeffekten.

Tror även det kommer komma en enegiklassificering av samma typ som på vitvaror och hemelektronik på elbilar och att en framtida fordonsbeskattning kommer baseras på den i kombination med tjänstevikt på något sätt.

Jag tror även att större laddstationer med mycket kombinerad effekt kommer behöva batteristöd för att kunna erbjuda rimliga priser när effektavgifterna går upp och att det kommer komma lockpriser när elen är billig.

Tror att laddboxar kommer bli ett krav på parkeringar som tillhör allmännyttan (kommunala hyresrätter), kommunala verksamhetsbyggnader och att värdet på bostadsrätters parkeringar kommer falla om det inte finns laddning.

Tror att ladduttag i lyktstolpar kommer bli vanligt och krav när näten byggs om men att effekten kommer hållas låg, max 3,6kW enfasladdning och att kostnaden istället är jättelåg.

Tror att biltrafik kommer begränsas i tätorter och att det kommer komma appar m.m som pratar med din kalender så du bara kommer in om du har ett faktiskt ärende i stan eller annat.

Sånt här är kul!

2 gillningar

Det har onekligen en ordentlig potential och skulle kunna hjälpa till mycket i städer där man inte har tillgång till garage eller egna laddplatser.

Själv vet jag inte om många laddplatser är framtiden. Vad är poängen med det? Att trycka i en sladd och ständigt ladda när du parkerar är väl inte vad man vill? Själv ser jag gärna mer åt hållet som jag gör med min mobil idag. Jag laddar den nära nog endast i bilen när jag pendlar till jobbet…och det räcker. Därmed har laddning blivit en icke fråga och jag kan fylla mitt liv med annat.

Framtiden känns som ett favoritämne…

Jag tror att elbilsbatterierna kommer att få mer elektronik i sig som inte finns idag. T.ex möjlighet att shunta bort celler som har skador. Detta skulle minska SoH men låta batteriet fortfarande vara användbart även om enstaka celler slutar att fungera som de ska. Kanske tom lägga in ett antal extraceller som kan “växlas in” automatiskt för att kompensera för skadade celler.
Idag så krävs det en reparation eller byte av hela batteriet om en enstaka cell får en markant ökning av sin inre resestans eller går till avbrott. Det skulle kraftigt minska risken för ägandet av batteribilar efter att garantin har gått ut.

Den uppenbara förbättringen är mera kapacitet i batteriet. 500km i motorvägsfart vintertid är nog målet att sträva efter…

Att få ner tjänstevikten på fordonet till under 1500 kg för mellanklassbilar och 2000 kg för SUV. Det torde kräva strukturella batterier med de risker för batteriets livslängd som det innebär (se överst).

Mjukvara, mjukvara, appar, appar. Här har samtliga tillverkare skitlångt kvar (även Tesla). De måste öppna upp för extern mjukvara/tjänster såsom smarta telefoner har gjort. De regulatoriska delarna (körningen) kan nog inte göras så mycket av tredjepartsmjukvara. Men infotainment, fjärrstyrning, laddning, uppvärmningen, automatiserande av funktioner, lyse, vindrutetorkare, självkörning och en hel massa annat. Detta kräver att biltillverkarna skriver om sina system så att man separerar funktioner, detta så att inte en felskriven app för vindrutetorkarna KAN påverka t.ex bromssystemet… Att biltillverkarna MÅSTE börja GARANTERA OTA på alla ingående system är uppenbart. Att detta måste testas och verifieras av någon oberoende instans innan försäljningsstart är också uppenbart.

Att biltillverkarna garanterar uppgraderbarhet (till rimligt pris) av kritisk funktionalitet i minst 15 år efter leverans. T.ex att 2G/3G kan bytas till 4G/5G anslutningar och sedan vidare med 6G osv.

Att priset för batteribyte anges redan vid försäljningstillfället och att det sedan inte få ändras annat än via KPI justeringar. Det skall ju aldrig behöva göras men skit händer, krockar, främande föremål skadar batteriet, celler kan gå sönder. Om priset då sätts till halva bilens nypris så är det sjukt.

Att en ny mätnorm tas fram som riktar in sig på just elbilar. WLTP och NEDC är helt odugliga för att visa på svagheter i elbilars energisystem. Kallstart vid -15 C, sedan motorvägsfart i 200km därefter mäta hur mycket el som krävs från elnätet för att återfylla batteriet… Eller ett test som motsvarar Teslabjörns 1000 km test. Eller pendling för en som bor i lägenhet och vill bara ladda på publik laddare på helgerna. Dokumentering av självurladdningshastighet vid olika yttertemperaturer i t.ex kWh per dygn (vår ZE40 drar 4kWh per dygn om det är under -5 C när den är inkopplad t.ex).

Samt den fullständigt självklara. Slippa alla dessa kort, appar, brickor och annan smörja. Laddkabeln skall identifiera bilen och starta laddningen själv.
En stulen elbil SKALL vara omöjlig att ladda publikt, bara för Polisen att kunna flagga såsom stulen och alla laddsystem slutar att fungera i hela världen. GPS positonering som mellanlagras på ett ställe med obegränsat integretetsskydd så att fordonet kan spärras från användning vid stöld och att brott skall kunna uppklaras enklare utan att den personliga integreteten inte äventyras.

Och en rimlig räckvidd för alla som bor i Norrland.

Jag känner mig modest med denna lågt hängande frukt: alla tillverkare ska sluta med de här flängande laddportsskydden på gummisträng och använda gångjärn. Jag blir arg.

3 gillningar

Jag förstår inte riktigt hur man tänker med dem. Det är ju en grej som skall användas ganska många gånger under bilens liv. Åtminstone ett par gånger per vecka, mycket mer än bensinluckan. Den måste ju också inge förtroende och vara hållbar under bilens livskängd. Några gör det rätt, de flesta helt fel!

Framför allt har jag inte sett någon elbil där laddluckan är designad för att kunna nyttjas året runt i Sverige. Igår hade min bil ett lager med frusen snö/is efter nattens nederbörd (Sthlm) och jag är övertygad om att jag inte hade kunnat stänga luckan om bilen stått på laddning under natten utan laddhandske.

500 km räckvidd i motorvägsfart vintertid skriver jag annars under på!

Jag tror även vi kommer se en förenkling av bilarnas gränssnitt och mjukvara, mer back to basic igen, för att nå de sista kunderna som helt skiter i teknik.

Alla behöver inte/vill inte ha fancy mjukvaror som kommer ihåg om du sket innan du satte dig i bilen utan bara en radio och nån loggningsapp.

Se på hemtjänsten t.ex som kört bl.a Zoe och varit nöjda över enkelheten.

Lång räckvidd och låg tekniknivå har en stor kundgrupp varesig man vill eller inte.

Vi snackar inte att fimpa säkerhetssystem inte bara tramset.

4 gillningar

Ett tag körde man hängande gummiflärpar på laddportarna på IP65-klassade mobiler, men det har man slutat med eftersom de alltid gick av eller glappade.
Men det känns som att biltillverkarna är lite tröga eller snåla - “Billigast möjliga. Går de av får man en ny hos ÅF.”

För min delas frågan upp i tre delar, bilen som bil, bilen som elbil och laddningen. PÅ det första tror jag det kommer fortsätta ske ständiga förbättringar utan någon revolution vilket jag personligen tycker är helt ok. På det andra tänker jag att annan batteriteknik kommer att komma, lättare, billigare och mer energi. Sedan får tillverkarna konstruera modeller baserat på om bilen ska vara billig eller gå långt etc.

Till sist har vi laddningen. Jag tycker det verkar som att laddpunkterna i mellersta och södra Sverige börjar räcka till. Norra delen och fjällvärlden skulle behöva lite mer kärlek. Likaså fler och bättre/billiga destinationsladdare skulle även det göra susen. Ligger ute på en del konferensgårdar och det är ju inte ovanligt att det finns regler om att flytta bilen efter 4 timmar eller när laddningen är klar. Personligen avstår jag då hellre att ladda.
Appelädet vid laddning är också ett område för förbättring. Hur många appar ska man behöva ha? Att en och samma laddstation kan ha priser mellan 4,40 och 9 kronor och där vissa avtal dessutom har minutdebitering efter viss tid medan andra inte har är så prematurt.

1 gillning

Gällande publik DC-laddning är det intressant att följa utbyggandet samtidigt som nya bilar får både högre peak och bättre laddkurva från 10-80%. Någonstans här kommer dessa två kurvor att mötas. Dvs helt plötsligt går laddning så pass fort att vi faktiskt har för många publika laddare. Vi är nog inte där ännu men jag kan inte låta bli att tänka på padel-hallarna och den nu kända padel-döden som inträffade när utbudet byggdes ut allt för fort. Låt oss se om detta kan inträffa för publika laddare.

Redan nu kan jag överraskas av air många DC-laddare vi har i Stockholm. De närmast mig just nu:
Lerkroksvägen, Hägersten har 4 av 6 lediga(200 kW)
Cirkel K i Midsommarkransen, 6 av 6 lediga(300 kW)
OKQ8 i Årstarondellen, 8 av 9 lediga(150 kW)
Hagsätra Torg, 4 av 4 lediga(120 kW)
Cirkel K Bandhagen, 2 av 4 lediga(300 kW)
Nybohovsbacken 11, Liljeholmen, 4 av 6 lediga/150 kW)

Inte så att jag inte gillar det. Men så här ser det ofta ut. Däremot skulle de gärna få öka på kapaciteten efter de större vägarna.

När ska man då ladda? Förstår inte din liknelse med mobilen…
Finns väl inget bättre än att ta bilen på morgonen med “full” tank utan någon väntan eller planering?

1 gillning

Ingen som nämner självkörning, är det för att man inte vill ha det eller för att man inte tror det kommer? Jag tror det är något som kommer inom 10år och då varianten där personen bakom “ratten” inte har något ansvar för framfarten. I förlängningen kommer det kosta mycket om man ska köra bilen helt själv utan någon “hjälp” i de fall något händer.Bilarna kommer likt flygplan och fartyg “prata” med varandra för att undvika kollision och förbättra framkomligheten.

Vad gäller batteriteknik så är det ganska säkert att det kommer hända lika mycket som det gjort hittills på området, man brukar väl säga dubbel energitäthet till halva priset på 10år.

Det här med allt laddstrul som beskrivs i denna och många andra trådar är bara ett stort misslyckande från alla aktörer på marknaden. Här finns det massor av saker som behöver göras, bara att titta på hur Tesla löser det med sina Super Chargers vid laddning av Tesla bilar. Det är bara för alla andra biltillverkare att göra på samma sätt, helt onödigt att i detta läge försöka med någon annan halvmesyr för att man inte vill svälja stoltheten och göra som Tesla.

50 mil är enligt mig onödigt för 95% av alla bilresor som görs i Sverige. Har för mig att jag läst att vi i Sverige ligger ganska högt på listan över en genomsnittlig reslängd på HELA 50km. Det talar ju ganska tydligt för att det nästintills inte finns ett behov av 500km räckvidd. Dessutom kommer det bli svårt att få till så stora batterier med nuvarande tillgång på metaller m.m. för tillverkning så att det räcker till alla som vill köpa elbil.

Jag tror aldrig vi når full självkörning eller om man så vill - level 5.
Alltså aldrig.
Tror nog man kommer nå automatiserad körning på motorväg och landsväg ganska snart, kanske även i stadstrafik, men det är för mycket parametrar som ska till för full självkörning överallt.

Alla vägar är inte asfalt med linjer.
Återstår ju grusvägar, både breda fina och de med grässtrimma i mitten. Bilen måste kunna se och agera på lösgrus och potthål och kunna köra i nära noll kontrast när det är snöstorm.

Tror faktiskt tekniken redan skulle vara tillräckligt bra för tätort, landsväg och motorväg om alla bilar var självkörande.

Det behöver nog till en modern transportinfrastruktur också där cykel och gångvägar byggs på rätt sätt skiljt från biltrafiken lverallt för att ta bort den största felkällan, människan, ut trafikbilden.

Det är också så man kommer åt klimat och miljöproblemen, att cykla, gå och åka kollektivt istället, där kommer självkörning öppna upp, helt plötsligt kan man turlägga sträckor på glesbygden för det kostar “ingenting” när det inte finns en chaufför som ska ha lön.

Lite tidigt att redan 2024 börja prata om mättnad på laddningskapacitet då vår personbilsflotta bara är 11% laddbar (BEV + PHEV). Vi kommer behöva mycket fler publika laddare.

1 gillning

Jag tror inte de flesta människor funkar så. Tanken att man ska betala 500-700 tusen kronor för en bil och sedan inte kunna använda den på långresor är inte riktigt realistiskt. Inte alltid lätt att fixa hyrbil heller. Det är många som bor i glesbygd och skulle behöva skjuts 100 km t.o.r. för att ens kunna hyra en bil och lämna tillbaka den.

Visst, att optimera för 5% av tiden är inte logiskt, men människor är inte logiska varelser.