Bra tajming, då slapp du dom höga priserna 2022 då antar jag .
1 gillning
Bra tajming. Då slapp du dom höga elpriserna 2022 då antar jag .
1 gillning
Orsaken var att vi inte byggt vindkraft i de regionerna det faktiskt blåste – faktum är att mycket av energin under denna perioden kom i från Danmarks vindkraft. Priserna i norr drogs för övrigt upp av exporten till Finland – ett land som satsat på kärnkraft och import från Sverige som “elsystem”.
Hade vi byggt vindkraft i alla elområden i stället för bara område 1 och 2 så hade den pristoppen inte existerat.
Notera också att Ringhals 3 låg nere eller hade minskad kapacitet under denna period på grund av oförutsedda händelser.
Även Vattenkraften hade underskott.
Vi kan alltså konstatera att i princip varje energislag hade utmaningar under perioden – samtidigt var det inte ens nära att vi behövde sätta igång vår icke-existerande effektreserv. Däremot fick vi ta hjälp av våra grannar via import i södern precis som vi hjälper dem ibland.
4 gillningar
I tillägg så påverkar vattenkraften mycket, från att spilla en hel del vatten förra året till att nu ha ett sk. hydrologiskt underskott. Mycket pga torrt och kallt väder.
1 gillning
Grundproblemet är beroende till stor andel väderberoende elproduktion och ha dessa långt från storkonsumenterna. Som du skriver, skitmycket i norr hjälper inte så bra om behovet finns 100mil längre söderut.
Detta innebär stora extra kostnader för kablar och stabiliserande system.
Att omgivande länder är beroende av sveriges elproduktion är ett stort problem, liksom att Norge använder sverige som “motorväg” för att transportera sin effekt söderut.
Bäst vore om alla länder tog ansvar för sin egen marknad och effektkrav.
Ja när det blåser, levererar vindkraften så mycket så vattenkraft inte behövs. Då lagrar vi allt vatten vi kan = skitbra. Men då vattenmagasinen är fulla måste man till slut öppna och släppa ut vattnet. Dumt att “vaska” vår bästa energikälla.
Blåser det för lite = underskott, använder vi över tid (som nu i jan/Feb) slut på vattnet i magasinen.
Stor andel av vindkraft inom ett land (även Danmark), ställer stora krav på reglering med andra kraftslag och kablar till andra länder. Vid överskott på effekt = export. Vid underskott = import.
Men precis, problemet är att vi inte byggt ut vindkraften i söder.
2 gillningar
Då hade elpriserna varit många gånger högre – det hade inte ens gått att räkna hem.
1 gillning
Problemet är väl att danskarna la ner Barsebäck.
Enligt Google Ai såg det ut så här 1995:
Under 1995 var den svenska elmarknaden i slutet av en era av statlig reglering, precis innan den stora avregleringen 1996
.
Här är en sammanfattning av läget för elpriser 1995:
-
Genomsnittligt elpris: Det totala priset för hushåll (inklusive elenergi, nätavgift och skatter) låg omkring 55–65 öre/kWh för en villaägare.
-
Spotpris (Systempris): På den då nystartade elbörsen (som senare blev Nord Pool) låg systempriset på i snitt ca 18–20 öre/kWh.
-
Prisstruktur:
-
Energipris: Cirka 20–25 öre/kWh.
-
Elskatt: Skatten var betydligt lägre än idag, omkring 9–11 öre/kWh (beroende på var i landet man bodde).
-
Moms: Momsen på 25 % tillkom på både energi och skatt.
-
-
Historisk kontext: Jämfört med dagens elpriser, som ofta ligger över 100 öre/kWh enbart för energin i södra Sverige, var priserna 1995 mycket stabila och låga i förhållande till disponibel inkomst.
Det finns fortfarande vattendomar att förhålla sig till, så allt vatten är inte möjligt att lagra.
Trots lite högre elpriser nu för tiden , är jag väldigt glad att jag ännu så länge pendlar till jobbet på el just nu . Bränsle priserna ökar ju varje dag nu . Jag kommer inte att bry mig om vad bensinen kostar när vi ska på långresa , då får det bli den ändå men det är ju dom få milen på året det .
Jag föredrar elbil av många skäl. Kostnaden är inte det främsta. Alltså, värdeminskningen på min Miata och E-klass nu 9 resp 8år är minimal (samt noll fel på båda)…på en modern elbil snackar vi uppåt 100k/år ibörjan.
Elbil är tankad varje morgon och kan kylas/värmas, vissa har Dog Mode. Och gott att slippa avgaser o vibrationer.
1 gillning
Kolla vad EVmik skrev…jo det går. Var så då vi hade 12 kärnkraftsverk.
Började betala elräkningar på 80-talet och det var så billigt att det aldrig var snack om pris, och effekt fanns alltid för nya företag.
Vid oljekrisen på 70-talet (minns den) gav politiker order om “fixa billig el i landet och byt ut olja till el”, varvid alla nya hus byggdes med direktverkande el.
Vindkraft kan funka om man kan lagra elen då det blåser mer än effektbehovet, för att ha effekt då det inte blåser nog mycket. Dessa lösningar är forfarande för dyra tyvärr.
2 gillningar
Vi har redan pratat om detta – importen var många gånger högre tidigare än nu.
Jag har aldrig varit med om en fråga där folk mållåst på någonting så hårt att de totalt saknar förmåga att ta till sig all form av fakta som utmanar denna mållåsning.
3 gillningar
Amen!
Förutom när du ska åka långt då , har jag för mig att du har skrivit ett antal gånger . Dom andra fördelarna du nämner håller jag med om . Även om ekonomi i stort sett är enda anledningen för mig . Plus lite bättre miljösamvete då.
En långresa med Ionityabbonemang ger en milkostnad runt en tia, vid hög förbrukning på vintern, svårt att slå även med en snål diesel.
2 gillningar
Abonnemang endast en månad på semestern skulle jag kunna tänka mig . För i sommarvärme funkar det på långresa , även i den lilla bilen jag hyr . Räckvidden då menar jag .
1 gillning
Problemet är att du tittar på år och inte per minut/sekund.
Man kan säga att det finns massvis med luft tillgängligt för alla 8759 timmar om året, men om vi saknar luft 1 timme eller 5 min kommer vi fortfarande att kvävas.
Nu har vi vindkraft som producerar massvis då vi redan har ett överskott vilket exporteras men detta hjälper inte mot höga priser då det inte blåser och då vi verkligen behöver el.
Tex som denna vinter, är det smällkallt så tenderar det att vara det över stora geografiska ytor vilket gör att vinden inte blåser eftersom vi inte har några temperaturdifferenser som sätter vinden i rörelse. Detta i samband med att vi har ett högt elbehov gör att priserna skenar. Tar man mitt eget hus som exempel så använder jag uppskattningsvis 40% av min el under december till februari i total volym och dessa kWh är då de dyra pga att det är då vi har problem att producera billig el(vindkraftsel).
Sedan håller jag helt med om att vi handla med våra grannländer även på el precis som allting annat. En fri marknad är bättre på alla sätt enligt mig. Det vi behöver göra är att bygga kraftproduktion i SE4 och i sådan volym så att vi maxar exportlinorna. Då kommer vi få det alla oinsatta pratar om med Sverigepriser, fast med fördelen att det är av tekniska skäl och inte politiska skäl och därmed kommer vi inte få en arg granne i söder (tex Tyskland). Just detta hade vi före nedläggningen av kärnkraft.
Det är det vanliga motargumentet men det finns naturligtvis en stark korrelation däremellan – som exempel importerade vi totalt under endast under 48 timmar förra året.
Klart vi skall bygga ut produktionen i elområde 4 – det är ju därför vi har elområden.
Men några ledningar kommer aldrig maximeras utan det byggs bara fler ledningar så fall – det är ju det som är hela poängen med hur vårt gemensamma elsystem är uppbyggt att ha så mycket överföring som möjligt mellan oss – tanken är att i slutändan ihop med adekvat utbyggnad av produktion jämna ut priserna mellan områderna.
Det är också därför tanken om att en eller två nya reaktorer skulle få ner priset genom just köra i taket av vad vi klarar exportera – under den tiden det tar att bygga en ny kärnkreaktor hinner vi bygga 100 nya utlandskablar – där varje individuell kabel har samma kapacitet som en kärnreaktor.
Edit: Nu har jag satt ihop en prelimenär lista på antal importtimmar under de senaste 25 åren.
Anledningen till att vi fick importera så mycket mer tidigare både i energi och effekt är att vi inte hade någon backup när kärnkraftverken snabbstoppades eller togs ner för revision och/eller vi hade lågt hydrologi läge i vattenkraften.
| År | Nettoimporttimmar |
|---|---|
| 2000 | ~700 |
| 2001 | ~500 |
| 2002 | ~600 |
| 2003 | ~1 000 |
| 2004 | ~300 |
| 2005 | ~100 |
| 2006 | ~900 |
| 2007 | ~400 |
| 2008 | ~200 |
| 2009 | ~900 |
| 2010 | ~800 |
| 2011 | ~200 |
| 2012 | ~50 |
| 2013 | ~150 |
| 2014 | ~50 |
| 2015 | ~0–10 |
| 2016 | ~200 |
| 2017 | ~100 |
| 2018 | ~200 |
| 2019 | ~20 |
| 2020 | ~20 |
| 2021 | ~80 |
| 2022 | ~150 |
| 2023 | ~100 |
| 2024 | ~80 |
| 2025 | ~50 |
3 gillningar