Inför Vattenfall effekttariff till hösten så lämnar jag tillbaka elbilen till hösten . Avvaktar dom vidare utredning så behåller jag den till mars 2027 . Efter det får vi se . Så vad tråden antyder kommer det ha betydelse i mitt fall , hur många fler ? . Inte för att det skulle bli för dyrt eller att jag inte har råd , utan av princip skäl . Jag vägrar straffas för något jag inte kan råda över på ett rimligt sätt . Då betalar jag hellre ännu mer för ett annat transportmedel .
För majoriteten så skulle jag säga att slopa effektariffer på nätterna så att vi kan ladda våra bilar när elnätet är som minst belastat. Sedan kommer det såklart alltid vara några som missgynnas av detta, tex @FH13 som behöver ladda på dagtid.
Jag som startade denna tråd (många email har det kommit till mig innan jag hittade inställningen om att bocka ur notifieringar!) kan informera om att min elnätsägare nyligen har gått ut och sagt att de kommer behålla effekttarifferna och dess utformning, dvs effekttariff dygnet runt…
Kanske är en dålig jämförelse då de kommunala VA näten är otroligt eftersatta och kräver kraftigt höjda avgifter för att jobba ikapp hur eftersatt det är.
I och för sig en ganska bra jämförelse då elnätet också är otroligt eftersatt när jag tänker efter 
Fick information från Vattenfall att de pausar införandet. Effektguiden på Vattenfall Eldistribution
2 gillningar
Jag kontrollerar själv när bilen ska laddas och använder de styrmedel som finns i bilen, bilens app och i laddboxen. I Ioniq 5 kan man ställa in när bilen ska laddas och i laddboxen vilken strömstyrka som ska användas. Vill man ladda bilen och solen lyser använder man appen för att starta och stoppa laddning och man behöver inte ändra inställningarna i bilen. För att veta när det är bra att ladda tittar jag på Spotpriser på el för området SE3 - Stockholm | Elbruk.se
Så här skriver Skånska Energi:
Energimarknadsinspektionen fick i fredags uppdrag av regeringen att upphäva föreskriften som krävde att alla nätbolag i Sverige måste ha infört en ny prismodell med en effektavgift senast den 1 januari 2027. Nu ska myndigheten se över föreskriften fram till och med den 12 april 2027.
I och med att föreskriften inte längre gäller från den 1 januari 2027 har vi valt att pausa införandet av vår nya prismodell. En sådan här stor förändring behöver göras med långsiktighet så att det blir tryggt och stabilt för dig som kund.
Nu inväntar vi tydligare besked från myndigheter och tills vidare behåller du den nuvarande prismodellen.
Jamen precis även om jag ändå gissar att elnätet är betydligt bättre underhållet än VA näten. Är själv föremål för kommunalt VA sedan 2006 då det först kom upp på tal i våran förening. Anledningen att det drar ut på tiden säger flera av de entreprenörer som jobbar med VA införande, just pga att man har fullt upp med att lappa och laga befintligt VA nät och har inte budget med nya införandeprojekt.
Men åter till elnätet och självklart krävs det pengar för underhåll av befintliga elnät och utbyggnad, men huvudfrågan är ju hur dessa pengar kommer elnätsbolagen tilldel.
Jag säger inte att det är lätt att få till ett både tydligt, lättanvänt och rättvist system att hantera det, men jag tycker man börjar i fel ände med att försöka balansera elnätsägarnas problem att hantera elanvändandet.
När det nu finns både bra teknik att hantera och optimera enskilda accesspunkter/kunder. Bra teknik att centralt producera och lagra el, samt kommande teknik att också utnyttja t ex elbilar som en resurs i elnätet. Då förstår jag inte varför man inte utgår från det rent tekniskt och att man sedan parrallellt med det utformar enhetliga och enkla betalningsmodeller utifrån det.
Jag tror man fokuserar för mycket på att kunna ta betalt för nyttjandet direkt från enskilda kunder i alla lägen, istället för att utgå från det samlade kollektivets nyttjande och utifrån det ta betalt från kunderna på ett rättvist sätt.
Jag inbillar mig iallafall att det borde gå att hantera på liknande sätt som man gjort med andra nät där man tar betalt av slutkunder, bara viljan finns från styrande.
Jag hoppas teknikerna på elnätsbolagen tar ett allvarligt snack med ledningen och ekonomiavdelningarna på företagen, så kanske vi får se en liknande resa som Jonas Birgersson startade när bredbandsbolaget förändrade betalningsmodellerna för alla de bredbandsnät som senare byggdes upp.
Jag försökte googla på hur många Svenskar som jobbar natt , men fick inget vettigt svar . Alla våra sjukhus med massor av personal / Poliser / Räddningstjänst / bensinmackar / Restauranger / Transporter / många fabriker som jobbar nattskift / lager verksamhet är dom jag kom på i en hast , finns säkert fler . Så några få som drabbas är det nog inte tal om . Alla av dessa pendlar väl inte långt och behöver ladda varje dag , men en hel del gissar jag .
Fick detta då jag frågade hur många som jobbar nattskift.
Baserat på tillgänglig statistik från 2023 arbetar cirka 16 procent av arbetarna i Sverige natt (mellan kl. 22:00 och 06:00) någon gång i månaden.
Här är en närmare uppdelning av nattarbetet i Sverige:
- Frekvens: Nio procent av arbetarna arbetar natt minst hälften av sina arbetsdagar.
- Branschskillnader: Nattarbete är särskilt vanligt inom vård och omsorg, där 10-timmarspass ofta förekommer.
- Fördelning: Det är en högre andel nattarbetande bland arbetare (16 % jobbar natt någon gång i månaden) jämfört med tjänstemän, där motsvarande siffra är lägre.
1 gillning
Jag ska inte jobba heltid så mycket längre till , så jag kanske klarar mig . Men det finns ju fler som drabbas som sagt , ett litet fönster mitt på dagen utan effektavgift , innan dagtids arbetarna kommer hem och sätter på spisen och tvättmaskinen skulle uppskattas. Annars så borde det väl vara enkelt att man betalar för den effekt som man har säkrat för . Den som vill snåla kan ju då ha lågt säkrat och styra sin effekt så man klarar sig med dom propparna .
Eller så inför man en bättre balasering på de flukturerande spotpriserna från elnätsleverantörerna med den teknik som finns och förenklar betalningsmodellerna, som jag tror de flesta skulle uppskatta!
Ja ja , nu kommer jag inte behöva förhålla mig till det . Utredningar brukar ta lång tid , och innan den är klar så har jag gått i pension . Ebba förtjänar någon belöning känner jag , vet inte hur än .
Det är absolut ett intressant tankeexperiment att jämföra med hur bristsituationer och prissättning fungerar inom annan infrastruktur.
När det gäller VA-sektorn så är väl den stora skillnaden att där egentligen inte finns något som liknar elsektorns effektproblematik. Om det är vattenbrist, så kan det närmast jämföras med att det börjar bli ont om el. Men eftersom el kan transporteras långt och produceras på många olika sätt, så kommer det nästan alltid att finnas el – om än till ett högt pris. En kommunal grundvattentäkt som håller på att sina är svårare att ersätta. Dessutom är ju vatten en ganska billig produkt i ett land som Sverige, så om man skulle använda priset som styrmedel i en bristsituation, så skulle det nog behöva höjas väldigt mycket för att folk skulle hålla igen. Vattningsförbud är effektivare, tror jag.
När det gäller datanät och mobil kommunikation och liknande, så gissar jag att den största skillnaden mot elnätet är att den tekniska utvecklingen inom det digitala går så mycket snabbare och har så mycket större utvecklingspotential. Exempelvis att mobilt bredband nu börjar konkurrera prismässigt och prestandamässigt med fiber. Om vi kunde få ”mobilt elnät”, så skulle det nog inte behövas några effekttariffer. Men tyvärr krävs det fortfarande koppar, kablar, stolpar och transformatorer.
Kanske är trängselavgifterna i Stockholms- och Göteborgstrafiken en bättre analogi till kapacitetsproblematiken i elnäten?
Därmed inte sagt att effekttariffer är bästa lösningen. Miljöekonomen Mats Nilsson hade en intressant artikel på SvD:s debattsida på detta tema häromdagen:
1 gillning
Tack för en intressant artikel från Mats Nilsson!
Ja visst är det intressanta tankeexperiment man kan göra om man vidgar sina vyer lite i hur man löst saker och ting på andra sk. nätlösningar med allt det innebär. Jag tror elnätsägare, myndigheter och politiker för den delen kan behöva vidga sina vyer för att förbättra det framtida elnätet med dess teknik och betalningsmodeller.
En intressant teknik man tittade mycket på ett tag var ju Bredband via elnätet (BPL - Broadband over Power Lines) som jag tror det hette och som jag minns vi även forskade lite på när jag jobbade på Telia. Jag var mest inblandad i bredband på kopparkabel, men det gjordes även tester att köra bredband på elnätet vet jag. ADSL var ju det som till slut blev den tidens bredbandsnät och man lade sedan ner BPL projektet. Vet att det testades ganska flitigt och kanske fortfarande används i USA och även i Sverige och andra ställen, men inte på den nivå som man först tänkt kanske. Det är trickigare att få till stabil datatrafik på elnäten då det skiljer mycket i kvalitet och man kör olika frekvenser i olika länder m.m.
Hade dock varit intressant hur det hade sett ut med betalningsmodeller och stödsystem om bredband på elnätet hade varit ett faktum i våra elnät idag?!
Jag tror och hoppas att när man fått till standards vad gäller V2G och bygger om infrastrukturen för det, så vore det önskvärt att man också ser över sina stödsystem och förenklar betalningsmodellerna! Sedan är ju inte detta gjort på en kafferast, men det vore ju en välgärning om man redan nu började fundera i dom banorna, då teknikskifte går snabbare än allt runtomkring!
Det hade inte varit någon skillnad, dvs fiber för stomnät och mobiltfn-nät (wifi och GSM) lokalt, då dessa hade konkurrerat ut elnätsbredband.
Jo det tror jag. Vi hade med största sannolikhet haft ett stabilare elnät om det byggts ut. Fiber hade troligen övertagit transport längre sträckor, men hade kunnat fungera som ett komplement/stabilasator om fibern är nere, eller som utökad bandbredd, och/eller fortsatt som idag med att kunna hantera mätdata m.m längre sträckor än i lokala nät. Det mest intressanta är väl om man dessutom då också tittat på andra betalningsmodeller för elen, som man tar betalt för bredband idag. Det hade absolut inte försvunnit, eftersom det även finns idag då elnäten digitaliseras mer och mer!
Och vem hade byggt något sämre och dyrare menar du? Det är redan idag kassa marginaler i telecom-nät.
Vad snackar du om??
Det handlar inte om kostnader för telecomnät.
Det jag tog upp med BPL var hur det skulle kunnat sett ut om man redan då på 90-talet hade använt tekniken för att som spinoff också kvalitetshöjt elnäten. Då hade hypotetiskt vårat nuläge kunnat se mycket trevligare ut om vi använt tekniken på rätt sätt.
Idag lever ju BPL vidare då man t ex kan använda det för datatrafik (kommandon/mätningar m.m) till utrustningar som enbart är kopplat till ett elnät.
Kanske hade vi redan med början då, kunnat balansera elanvändandet på ett mera centralt sätt med ett utbyggt BPL nät och utrustningar.
I dagsläget hade det ju t ex kunnat användas för mobila batterilagringsutrustningar, utan behov av annan typ av datanät. m.m
Vi får se om lite mera utbyggda BPL nät kommer tillbaka som ett alternativ om/när man bygger ut V2G infrastrukturen i vårt avlånga land. Jag tror det fortfarande har en framtid, bara man ser till att våra elnät blir stabilare.
Var du som skrev om Bredband…dvs telekom.