Där håller jag med dig och vi hade som sagt en energiöverenskommelse man kunnat skruva lite på, istället för som nu då bara satsa på ny kärnkraft långt fram i tiden.
Där och då svek politikerna Svenskarna och de företag som skriker efter mera energi nu. Risken är ju nu att företag flyttar ut, istället för in i Sverige då det inte finns några långsiktiga spelregler vad gäller energiuppbyggnaden. Det är sjukt att man bråkar om energislag i riksdagen, som ungar bråkar om godis, istället för att ta ansvar för Sverige!
TT
Dött intresse för att bygga ny vindkraft
Intresset för att investera i ny vindkraft är nästan dött, visar nya siffror. Även de befintliga snurrorna kämpar med lönsamheten.
– Det är inte kommersiellt gångbart just nu, säger Anton Johansson, analysansvarig på Green Power Sweden.
En ynka liten investering av vindturbiner gjordes av ett företag under tredje kvartalet, visar nya siffror från branschorganisationen.
– Därmed har vi haft tre kvartal i rad med i princip inga investeringar alls, säger Anton Johansson.
Förra året var inte mycket bättre. Normalt tar det två-tre år från investeringsbeslutet till att vindsnurrorna är uppe och producerar el. Det betyder att efter 2027 kommer knappast någon ny elproduktion komma till.
– Det är oroande för den framtida elproduktionen, säger han.
Ingen vill ha nya elen
Huvudorsaken är de låga elpriserna, speciellt i Norrland, vilket hänger ihop med att elektrifieringen går för långsamt. Förbrukningen ökar inte och det har den egentligen inte gjort på 40 år, men det gör produktionen, i alla fall hittills.
– Vi har en väldigt hög export av el, det vittnar om ett mycket stort överskott, säger Antonsson.
I södra Sverige, där elproduktionen i stället är för liten och elpriserna betydligt högre, skulle det vara lättare att räkna hem en vindkraftinvestering.
– Men där är det svårare att bygga, att få tillstånd. Kommunerna säger nej och landytan är begränsad, säger han.
Även den befintliga vindkraften har stora lönsamhetsproblem. Många går back, vilket flera konkurser bland norrländska vindkraftparker skvallrar om.
Att kärnkraften är utlovad statliga subventioner, i form av lån och prisgarantier, är också något som skapar osäkerhet för vindkraftsinvesterarna, enligt Anton Johansson.
Ja sjukt. Och tragiskt.
Finns det ingen tveksamhet. Läs riksrevisionens svidande rapport.
Granskningen omfattar fem av de politiska beslut som har haft störst inverkan på elsystemet. Riksrevisionen bedömer att huvuddelen av dessa har fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser, framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten.
Detta har fått flera negativa konsekvenser. Ett exempel är höjningen av effektskatten 2015 som tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet. Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap. Ett annat är höjningen av energi- och koldioxidskatten för fjärrvärmeanläggningar, som ledde till produktionsnedläggningar och därmed effektbrist i flera storstäder.
De fem energipolitiska beslut som granskats är:
- Höjningen av effektskatten 2015
- Elcertifikatssystemet från 2003 till idag
- Höjningen av koldioxid och energiskatten för kraftvärme 2019
- Avfallsförbränningsskatten 2020
5 Stöd till anslutningskostnaderna för vindkraft från 2014 till i dag.
Höjd effektskatt bakom nedläggning av fyra kärnkraftverk
Man får de svar man söker efter, men effektskatten och de låga elpriserna är ju en stor orsak till att det blev ännu dyrare att driva kärnkraftverken det håller jag med om. Men det är ju precis detsamma som nu händer där man nu dödar marknaden för de andra energislagen med politiska beslut av de styrande politikerna nu, samtidigt som man inte ens frågat folket i någon ny folkomröstning vilka energislag vi ska satsa på framöver. Kärnkraften folkomröstades det ju om 1980 så det beslutet har politiker förstås svikit om man nu ska skylla på de politiska besluten enbart dvs.
Jag tycker fortfarande det nog var rätt att skrota Ringhals kärnkraftverken som då hade över 45 år på nacken. De andra skrotade hade kanske kunnat hållas igång några år till, men som alltid kostar det att hålla igång gammalt skrot då bäst för datumen närmar sig. Så värst effektiva är ju inte Oskarshamnskraftverken heller med de långa nedtiderna.
Med de nya kärnkraftverken, så lär det nog bli planerbart höga elpriser iallafall, även om de kanske inte ens behövs då de kan tänkas bli klara och då räkningarna för kalaset kommer som ett brev på posten. Vi får väl hoppas att några vindsnurror hålls igång om SMR projektet blir en flopp.
1 gillning
Från Vattenfalls f.d. styrelseordförande:
Även utan effektskatten (som alla visste skulle försvinna helt 2018) skulle produktionen gå med förlust. Produktionskostnaden var ungefär 30 öre/kWh men spotpriset var 18-20 öre/kWh då och skulle fortsätta vara så låga enligt (de i efterhand korrekta) prognoserna under de kommande 5 åren. Effektskatten stod för 7 öre/kWh.
2 gillningar
Tack för att du hittade den artikeln. Jag hade det på känn att jag hört det från vattenfall någonstans i bakhuvudet, men hittade själv inte artikeln. 
@Sportbilsentusiasten Du får gärna även kommentera artikeln där tidigare styrelseordföranden på vattenfall beskriver händelseförloppet vad gäller Ringhals 1 och 2 och hur turerna gick till.
Det är väldigt magstarkt att hävda att det lades ner fullt fungerande kärnkraftverk. Vilka källor baseras det påståendet på?
Intressant forskarrapport från Blekinge Tekniska högskola som visar på att det nog kanske inte är så bra som vissa kärnkraftsförespråkare så gärna vill få oss att tro.
Vore jag kunden “moder svea” och litar på att styrande på bästa sätt använder mitt kapital väl, så skulle jag nog mycket hellre lockas att anlita en leverantör som använt denna typen av expertis, än den “expertis” som troligen varit skäl att de tagit de beslut man nu gjort. Lite synd att en sittande regering under en mandatsperiod så tydligt antar sig rollen som kund för hela folket i en så stor och långsiktig viktig fråga?!
Jag som ändå ser att forskning på ny kärnkraft SMR i mindre skala passar väl in i den långsiktiga planeringen, där den mixade palett av olika energislag som vi på kort och lång sikt behöver. Vi behöver den kompetensen, men att gå så långt som att räkna hem det som en fungerande lösning är att gå för långt i detta skede. Det blir som sagt för dyrt och för sent som lösning, även om det skulle fungera! Jag skulle också vara nyfiken på hur utfallet idag skulle bli om hela svenska folket fått säga sitt i en ny folkomröstning. Det vågar man tydligen inte fråga Svenska folket igen, även om jag tror flera nu vet betydligt bättre om ämnet.
Nedan är kortfattat vad rapporten går ut på, men för intresserade så finns hela rapporten också i länken.
"Syftet med denna studie var att undersöka om den senaste tidens rapporter om olika energislags samhällskostnader skulle kunna peka på att det blir billigare att möta en ökad elanvändning med ny kärnkraft, i linje med regeringens nya kärnkraftsfärdplan, än med en kombination av effektivisering och ny förnybar energi.
Metoden var att ställa upp fem scenarier baserade på Svenska Kraftnäts tidigare analyser och beräkna deras respektive livscykelkostnader, inklusive omkostnader för flexibilitet, utifrån nya data från International Energy Agency:
· Scenario 1a. Planerbart (Svenska kraftnäts planerbartscenario)
· Scenario 1b. Planerbart med ny kärnkraft (Svenska kraftnäts planerbartscenario med variant av Regeringens kärnkraftsfärdplan)
· Scenario 1c. Planerbart med ny kärnkraft och förnybart (Svenska kraftnäts planerbartscenario med variant av Regeringens kärnkraftsfärdplan)
· Scenario 2a. Förnybart (Svenska kraftnäts förnybartscenario)
· Scenario 2b. Förnybart med effektivisering (Svenska kraftnäts förnybartscenario med energieffektivisering)
För beräkningen av energikostnader valde de IEA:s senaste siffror från World Energy Outlook 2023.
Forskarna ville alltså fokusera på skillnaderna mellan scenarierna och de ville samtidigt ta höjd för de förnybara energislagens större behov av flexibilitet, kraftöverföring och lagringsresurser. Detta gjordes på flera sätt:
Forskarna antog, precis som Svenska kraftnät, i alla scenarier samma inledande expansion av förnybar energi då flexibilitet, lagring och förstärkningar av elnätet genomförs. Detta antogs alltså vara gemensamt för alla scenarier och dessa omkostnader kvantifierades därför inte specifikt.
De konstaterade, precis som Svenska kraftnät, att den nya tillkommande elanvändningen till stor del blir flexibel och därför antogs den tillföra lagerkapacitet som kan användas för att stabilisera elsystemet. Detta innefattar till exempel vätgasproduktion kring det fossilfria stålet och elbilarnas batterikapacitet.
De la till IEA:s uppskattningar av olika energislags flexibilitetsomkostnader för samhället. Därmed togs alltså extra höjd för de förnybara energislagens större variabilitet.
De följde Svenska kraftnät som i sitt scenario Förnybart tog extra höjd för flexibilitetsomkostnader genom att anta en högre elproduktion än i deras scenario Planerbart för att få ut mer vätgas som delvis ska kunna hjälpa elnätet med säsongsstabilisering.
Forskarna gjorde dessutom flera andra antaganden som gav kärnkraftsscenarierna fördelar:
Trots en stor potential för energieffektivisering så togs detta med endast i det ena förnybara scenariot och då i väldigt begränsad omfattning.
Trots att det finns verkliga trender och flera prognoser som pekar på fortsatt ökande livscykelkostnader för kärnkraften så höll BTH-forskarna fast vid IEA:s mer kärnkraftsoptimistiska scenario där kärnkraftskostnaderna minskar över tid. De höll även fast vid IEA:s försiktiga prognoser för de förnybara energislagens framtida kostnadsminskningar – trots att det finns mycket som pekar på att denna process kan gå betydligt snabbare.
De bortsåg ifrån att kärnkraftens planerbarhet möjligen är överdriven. De tog inte höjd för att kärnkraften framöver kan behöva reservkapacitet i elnätet, reservkraft och olika nya stödtjänster eftersom den redan idag oförutsägbart faller ifrån i stor skala och hotar hela elnätets balans.
De antog en snabb kärnkraftsutbyggnad, i linje med regeringens nya kärnkraftsfärdplan, en byggtid för nya kärnkraftverk på cirka 10 år (vilket är ungefär hälften av vad som behövdes i finska Olkiluoto) och att hela utbyggnaden av 10 nya verk ska vara klar till år 2042. Detta minskar kärnkraftens kapitalkostnad väsentligt jämfört med alla nuvarande jämförbara verkliga projekt (Olkiluoto i Finland, Hinkley Point i Storbritannien och Flamanville i Frankrike).
De tog ingen extra höjd för extra försäkringskostnader mot incidenter och olyckor som samhället förväntas stå för.
De la inte till en marginal för den långsiktiga kostnaden för kärnkraftens avfallshantering trots att den av många anses vara otillräckligt hanterad idag.
Uranbrytningens långsiktiga ekologiska effekter i närområdet inkluderades inte heller.
Utöver detta bortsåg forskarna bland annat från att priset på uran är på väg upp och att experter ser en stor kostnadshöjande internationell konkurrens om kompetens och säkerhetspolitiskt acceptabla systemleverantörer.
Resultatet blev att regeringens billigaste kärnkraftsfärdplansscenario (Sc1c) blir 470 miljarder kr dyrare än det dyraste förnybartscenariot (Sc2a) medan det dyraste kärnkraftsfärdplansscenariot (Sc1b) blir 1070 miljarder kr dyrare än det billigaste förnybartscenariot med effektivisering (Sc2b). Dessutom tillkommer en merkostnad för Regeringens kärnkraftsfärdplansscenarier på minst 2000 till 5000 miljarder kr från år 2050 till 2100.
Slutsatsen blir alltså att vi har stärkt de samhällsekonomiska argumenten för att satsa på effektivisering och förnybart snarare än ny kärnkraft för att möta framtidens ökade elenergianvändning. Förnybartscenarierna har även fördelen att de skulle ge mycket mer hanterbara hållbarhetsrisker jämfört med kärnkraftsscenarierna och de skulle, till skillnad från kärnkraftsscenarierna, kunna genomföras tillräckligt snabbt för att bli relevanta för klimatutmaningen. Om vi skulle satsa på effektivisering och ny förnybar energi skulle hela landet också kunna byggas ihop till ett decentraliserat och integrerat energisystem. Ett ‘självspelande piano’ som när det väl är uppbyggt kan förse samhället med billig förnybar energi från eviga flöden. Ett sådant energisystem skulle, till skillnad från dagens centralt styrda system, vara motståndskraftigt mot översvämningar och andra klimatfaktorer samt bli omöjligt för en angripare att slå ut. Det skulle alltså även bli en säkerhetspolitisk fördel i framtiden."
https://bth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1831365/FULLTEXT03.pdf
Du anser alltså inte att riksrevisionens rapport är seriös eller relevant?
Men att döda kärnkraftens konkurrenskraft var ok genom massiva subventioner till Vindkraften samtidigt som man lade på extra kostnader på kärnkraft?
Givetvis ska man inte subventionera några kraftslag, men då kan man inte dela in i “rätt och fel” subvention beroende på vad man personligen anser vara den fördelaktiga energikällan.
Jag har inte sagt att det är riksrevisionens rapport jag kritiserar, men jag kritiserar ditt ensidiga urval av fakta i dina svar 
Men kommentera då vattenfalls tidigare ordförandes uttalanden kring hur turerna m.m gick till.
Tvivlar du på svaret att det var ett kommersiellt skäl utan påtryckning från politiskt håll att stänga ringhals 1 och 2 och inte alls på det sätt som man senare inte minst i valrörelsen 2022 och än idag man försöker måla upp?
Eller litar du mera på de politiker som genom politiskt spel, helt bortser från lagar och förordningar och de krav strålsäkerhetsmydigheten fattat beslut om, när de tror sig kunna stoppa avvecklingen och beordra återstart av kärnkraftverk?
Läs gärna lite mera artiklar om annat än kärnkraft, så kanske du inser att det finns betydligt billigare alternativ som ändå skapar den planerbara och stabila energiförsörjningen Sverige behöver.
Läst halva, intressant artikel. Tack och återkommer
Jo du svarar ju dig själv i detta 
Det finns olika lösningar att lösa samma problem och det borde styras av bl a kostnader och tidramar, istället för debatter om vi ska satsa på kärnkraft eller vindkraft. Jag lyssnar hellre på forskare än politiker i just dessa frågorna (vilket kan tyckas bakvänt då politikerna borde hålla i pengar och tänka på Sveriges väl och forskare ofta brukar bortse från just dom aspekterna).
Som bleknar i jämförelse med hur mycket subventioner kärnkraft har fått över sin livstid. Det klår t.o.m. vattenkraften när vi räknar in underförsäkringen (det är staten som går in och betalar om något skulle hända). Det här blir det sista jag skriver om kärnkraft på det här forumet för jag är så förbenat trött på historielösa kärnkraftsvurmare som lever i en alternativ verklighet.
1 gillning