Intressant forskarrapport från Blekinge Tekniska högskola som visar på att det nog kanske inte är så bra som vissa kärnkraftsförespråkare så gärna vill få oss att tro.
Vore jag kunden “moder svea” och litar på att styrande på bästa sätt använder mitt kapital väl, så skulle jag nog mycket hellre lockas att anlita en leverantör som använt denna typen av expertis, än den “expertis” som troligen varit skäl att de tagit de beslut man nu gjort. Lite synd att en sittande regering under en mandatsperiod så tydligt antar sig rollen som kund för hela folket i en så stor och långsiktig viktig fråga?!
Jag som ändå ser att forskning på ny kärnkraft SMR i mindre skala passar väl in i den långsiktiga planeringen, där den mixade palett av olika energislag som vi på kort och lång sikt behöver. Vi behöver den kompetensen, men att gå så långt som att räkna hem det som en fungerande lösning är att gå för långt i detta skede. Det blir som sagt för dyrt och för sent som lösning, även om det skulle fungera! Jag skulle också vara nyfiken på hur utfallet idag skulle bli om hela svenska folket fått säga sitt i en ny folkomröstning. Det vågar man tydligen inte fråga Svenska folket igen, även om jag tror flera nu vet betydligt bättre om ämnet.
Nedan är kortfattat vad rapporten går ut på, men för intresserade så finns hela rapporten också i länken.
"Syftet med denna studie var att undersöka om den senaste tidens rapporter om olika energislags samhällskostnader skulle kunna peka på att det blir billigare att möta en ökad elanvändning med ny kärnkraft, i linje med regeringens nya kärnkraftsfärdplan, än med en kombination av effektivisering och ny förnybar energi.
Metoden var att ställa upp fem scenarier baserade på Svenska Kraftnäts tidigare analyser och beräkna deras respektive livscykelkostnader, inklusive omkostnader för flexibilitet, utifrån nya data från International Energy Agency:
· Scenario 1a. Planerbart (Svenska kraftnäts planerbartscenario)
· Scenario 1b. Planerbart med ny kärnkraft (Svenska kraftnäts planerbartscenario med variant av Regeringens kärnkraftsfärdplan)
· Scenario 1c. Planerbart med ny kärnkraft och förnybart (Svenska kraftnäts planerbartscenario med variant av Regeringens kärnkraftsfärdplan)
· Scenario 2a. Förnybart (Svenska kraftnäts förnybartscenario)
· Scenario 2b. Förnybart med effektivisering (Svenska kraftnäts förnybartscenario med energieffektivisering)
För beräkningen av energikostnader valde de IEA:s senaste siffror från World Energy Outlook 2023.
Forskarna ville alltså fokusera på skillnaderna mellan scenarierna och de ville samtidigt ta höjd för de förnybara energislagens större behov av flexibilitet, kraftöverföring och lagringsresurser. Detta gjordes på flera sätt:
Forskarna antog, precis som Svenska kraftnät, i alla scenarier samma inledande expansion av förnybar energi då flexibilitet, lagring och förstärkningar av elnätet genomförs. Detta antogs alltså vara gemensamt för alla scenarier och dessa omkostnader kvantifierades därför inte specifikt.
De konstaterade, precis som Svenska kraftnät, att den nya tillkommande elanvändningen till stor del blir flexibel och därför antogs den tillföra lagerkapacitet som kan användas för att stabilisera elsystemet. Detta innefattar till exempel vätgasproduktion kring det fossilfria stålet och elbilarnas batterikapacitet.
De la till IEA:s uppskattningar av olika energislags flexibilitetsomkostnader för samhället. Därmed togs alltså extra höjd för de förnybara energislagens större variabilitet.
De följde Svenska kraftnät som i sitt scenario Förnybart tog extra höjd för flexibilitetsomkostnader genom att anta en högre elproduktion än i deras scenario Planerbart för att få ut mer vätgas som delvis ska kunna hjälpa elnätet med säsongsstabilisering.
Forskarna gjorde dessutom flera andra antaganden som gav kärnkraftsscenarierna fördelar:
Trots en stor potential för energieffektivisering så togs detta med endast i det ena förnybara scenariot och då i väldigt begränsad omfattning.
Trots att det finns verkliga trender och flera prognoser som pekar på fortsatt ökande livscykelkostnader för kärnkraften så höll BTH-forskarna fast vid IEA:s mer kärnkraftsoptimistiska scenario där kärnkraftskostnaderna minskar över tid. De höll även fast vid IEA:s försiktiga prognoser för de förnybara energislagens framtida kostnadsminskningar – trots att det finns mycket som pekar på att denna process kan gå betydligt snabbare.
De bortsåg ifrån att kärnkraftens planerbarhet möjligen är överdriven. De tog inte höjd för att kärnkraften framöver kan behöva reservkapacitet i elnätet, reservkraft och olika nya stödtjänster eftersom den redan idag oförutsägbart faller ifrån i stor skala och hotar hela elnätets balans.
De antog en snabb kärnkraftsutbyggnad, i linje med regeringens nya kärnkraftsfärdplan, en byggtid för nya kärnkraftverk på cirka 10 år (vilket är ungefär hälften av vad som behövdes i finska Olkiluoto) och att hela utbyggnaden av 10 nya verk ska vara klar till år 2042. Detta minskar kärnkraftens kapitalkostnad väsentligt jämfört med alla nuvarande jämförbara verkliga projekt (Olkiluoto i Finland, Hinkley Point i Storbritannien och Flamanville i Frankrike).
De tog ingen extra höjd för extra försäkringskostnader mot incidenter och olyckor som samhället förväntas stå för.
De la inte till en marginal för den långsiktiga kostnaden för kärnkraftens avfallshantering trots att den av många anses vara otillräckligt hanterad idag.
Uranbrytningens långsiktiga ekologiska effekter i närområdet inkluderades inte heller.
Utöver detta bortsåg forskarna bland annat från att priset på uran är på väg upp och att experter ser en stor kostnadshöjande internationell konkurrens om kompetens och säkerhetspolitiskt acceptabla systemleverantörer.
Resultatet blev att regeringens billigaste kärnkraftsfärdplansscenario (Sc1c) blir 470 miljarder kr dyrare än det dyraste förnybartscenariot (Sc2a) medan det dyraste kärnkraftsfärdplansscenariot (Sc1b) blir 1070 miljarder kr dyrare än det billigaste förnybartscenariot med effektivisering (Sc2b). Dessutom tillkommer en merkostnad för Regeringens kärnkraftsfärdplansscenarier på minst 2000 till 5000 miljarder kr från år 2050 till 2100.
Slutsatsen blir alltså att vi har stärkt de samhällsekonomiska argumenten för att satsa på effektivisering och förnybart snarare än ny kärnkraft för att möta framtidens ökade elenergianvändning. Förnybartscenarierna har även fördelen att de skulle ge mycket mer hanterbara hållbarhetsrisker jämfört med kärnkraftsscenarierna och de skulle, till skillnad från kärnkraftsscenarierna, kunna genomföras tillräckligt snabbt för att bli relevanta för klimatutmaningen. Om vi skulle satsa på effektivisering och ny förnybar energi skulle hela landet också kunna byggas ihop till ett decentraliserat och integrerat energisystem. Ett ‘självspelande piano’ som när det väl är uppbyggt kan förse samhället med billig förnybar energi från eviga flöden. Ett sådant energisystem skulle, till skillnad från dagens centralt styrda system, vara motståndskraftigt mot översvämningar och andra klimatfaktorer samt bli omöjligt för en angripare att slå ut. Det skulle alltså även bli en säkerhetspolitisk fördel i framtiden."
https://bth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1831365/FULLTEXT03.pdf