Tack för info, berätta mer. Pengarna ligger onekligen på deras konton. Vad var tanken att de ska användas till - och hur används de? Behöver ju inte vara samma sak 
Det var de pengarna som användes när elstödet betalades ut där 2022-2023 till oss i elområde 3 och 4. Men det var en engångsgrej och det är inte meningen att pengarna skall användas på det sättet. Här är Svenska kraftnäts förklaring:
Flaskhalsinkomsterna ska användas för att minska flaskhalsarna i stamnätet, de får inte användas för att öka Svenska kraftnäts vinst.
"Hur flaskhalsinkomsterna får användas bestäms av EU:s elmarknadsförordning. Vi får bara använda pengarna för att öka eller upprätthålla överföringskapaciteten mellan elområden. Det kan till exempel vara genom att investera i nya ledningar, att underhålla och reparera befintliga anläggningar eller att nyttja mothandel.
Svenska kraftnät har även fått tillstånd att använda en del av flaskhalsinkomsterna för att slippa höja eller rent av sänka den transmissionsnätstariff som nätkunder betalar, det vill säga regionnätsbolagen och större producenter. Tanken med det är att det ska komma slutkunden till del, det vill säga vara till nytta för alla elkonsumenter.
Det är Energimarknadsinspektionen som kontrollerar och följer upp att flaskhalsinkomsterna används på rätt sätt."
3 gillningar
På en del ställen ser man allt nya högspännings / luftledningar och mottagnings stationer . Så det händer väl en del positivt ändå .
1 gillning
Jag skulle gissa att det har varit och fortfarande är mycket mothandel flaskhalsinkomsterna används till?!
Det är förstås ett snabbt och hanterbart sätt att klara av elpristoppar i stamnätet i elområde 4 företrädesvis. Nackdelen är förstås att det inte påskyndar utbyggnaden av transportnäten till elområde 4. Det är lite som att släcka bränder bara och det är ju inte bra i längden. Kriegers flak hade varit det bästa alternativet för elområde 4 då det redan fanns planerat och klart på bordet för beslut. Nu blir det väl en kapplöpning vad som kommer först av kärnkraften, eller då utbyggnaden av transportnätet mellan elområde 3 och 4 som tar mellan 7-14 år per ledning. (många ledningar är det). Ett exempel på en utbyggnad är den regionala nätutvecklingsplanen för södra Sverige, som sträcker sig till 2045, med fokus på etapper under 2036-2045. Denna plan inkluderar åtgärder för att öka den driftsäkra kapaciteten med över 1000 MW.
Inte sånt man snyter ut på en kafferast med andra ord!
1 gillning
Ska tillägga att det fortfarande pågår utbyggnad av överföring mellan elområde 2 och 3, så det påverkar också när och hur mycket kapacitet som kan transporteras till elområde 4. Så det är av största vikt att produktion byggs ut så fort det går i elområde 4.
Kriegers Flak är väl bara pausat . Vi har möjlighet att påverka i nästa års riksdagsval. Får Vattenfall sin anslutnings punkt och finner att det ger möjlighet till investerings beslut , så kommer dom väl att göra det ? . Men Effektbrist i hela elområdet i nutid kan det väl inte vara ? . Frekvensen får väl inte sjunka för mycket , då hade dom väl startat karlshamnsverket i så fall . Dom gånger dom har gjort det så har det väl varit för att hjälpa Polen efter vad jag hört på nyheterna. Kraftvärmeverket i Malmö kommer väl också gå in och bidra vid behov . Det kanske mest är lokalt med flaskhalsar som behovet är stort i nuläget ? . Eller pratar vi pengar och priser per KWT ? . Det går ju lösa ändå i så fall . Jag tycker inte att vi har dyr el i Sverige, men om dom flesta tycker det får vi väl göra som Norge och införa Sverige priser . Betala får vi göra ändå men via skattsedeln då .
Effektbrist används väldigt liberalt - det är ju effektbrist på det sättet att elrområdet alltid måste importera – men det var ju syftet att skapa elområde 4 från början.
Men nej frekvensen håller och Karlshamsverket har inte startat som svensk backup någon gång de senaste 10 åren.
1 gillning
Lite om Nordsyd satsningen där arbete med kapacitetsökningar pågår mellan elområdena 2-3.
"Styrelsen i Svenska kraftnät har beslutat om två stationsförnyelser. Dels i Vittersjö i Gävle och Bäsna i Dalarna. Dessa ingår i ett större investeringspaket som redan är inlett. Det består framför allt av shuntkompensering och tio seriekompenseringsstationer längs de nord-sydliga ledningarna från Ånge i Västernorrland till Ludvika i södra Dalarna.
– Det som är speciellt med dessa investeringar är att vi åstadkommer en mycket stor kapacitetsökning på 800 MW – vilket motsvarar elförbrukningen i tre mellanstora städer som Uppsala och Örebro – på relativ kort tid. Åtgärderna gör att vi kan utnyttja befintliga ledningar i större utsträckning, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem.
De stora fördelarna med dessa åtgärder, enligt Daniel Gustafsson, är att vi kan möjliggöra kapacitetsökningar långt innan nya ledningar är på plats .
– Att öka effektiviteten och kapaciteten i vårt befintliga stamnät genom uppgraderingar och kompletterande investeringar är lösningar vi tar till när så är möjligt¸ säger han.
Denna åtgärd är en del av Svenska kraftnäts största investeringsprogram Nordsyd som bland annat ökar överföringskapaciteten från norra till södra Sverige från dagens 7 300 MW till 10 000 MW fram till 2040. Programmet består bland annat av 2 000 km ledningar (både nya och ersättning för gamla), och cirka 35 stationer."
Note. Detta är förstås väldigt positivt, där man relativt snabbt kan öka kapacitet från elområde 2-3. Svenska kraftnät tror att det redan under nästa år fram till 2029 då detta delprojekt planeras vara klart, kommer påverka prisnivån ner en del i södra Sverige. Med brasklappar förstås såsom förändringar i elproduktion respektive förbrukning och andra yttre omständigheter som kan påverka tidplaner m.m.
1 gillning
Tänk om vi hade haft planerbar effekt-leverans som förr i tiden…så vi hade sluppit detta trams med effektavgifter.
1 gillning
Jag fattar vartenda vill komma men just nu är Oskarshamn så lagom planerbar, den går inte laga och står bomstill, oavsett hur mycket den skulle behövas så nu på hösten är det tur att det finns vindkraftverk som inte har så mycket känsliga delar i sig. Och här i söder en del mindre vattenkraftverk också.
Det är en missuppfattning att elnätstariffen hör ihop med elproduktionen. Elhandel och elnät är åtskilda i prissättning. Att elproduktion saknas emellanåt återspeglas i elhandelspriset (kr/kWh) och ger timmar med högt spotpris.
Effekttariffer handlar om att elnätet ska användas mer effektivt och skapa incitament att jämna ut laster när elnätet är mest belastat på lokal och regional nivå.
3 gillningar
Fast detta hjälper föga om vi inte även bygger elproduktion som stabiliserar elnätet i söder.
Idag kan överföringsledningarna Norr-Söder ofta inte maxutnyttjas pga brist på svängmassa i söder.
Men nya moderna och stabila överföringar N-S är skitbra på alla sätt. Uthållighet inte minst så vi klarar ett avbrott i stomnätet tex.
Svängmassa behövs inte bara för stabilisera frekvens, men även för stabilisera fas, spänning och därmed uppnå bra balans mellan aktiv och reaktiv effekt.
Och visst har Karlshamsverket körts genom åren och bidragit till inte bara med effekt, utan även stabilitet.
– Vi är landets enda kraftverk i effektreserven. Under många år behövde vi knappt användas, men förändringar i elsystemet med minskad planerbar produktion har lett till att vi under de senaste två åren ökat antalet drifttimmar markant, förklarar Henrik Svensson, kraftverkschef vid Karlshamnsverket som sedan 2016 ingår i Uniper.
– Tyvärr har vi blivit ett slagträ i den politiska debatten och får stora rubriker när vi går i drift, men i dagens läge är vi oumbärliga. Utan effektreserv skulle Svenska kraftnät vara tvungna att koppla bort elkunder från nätet.
Nu får Karlshamn pga EU-bselut inte användas, men vi behöver ny effektreserv. Läs nedan.
Karlshamnsverket får inte användas – ny elreserv kan behövas till vintern
Redan till vintern behöver en ny så kallad strategisk reserv vara på plats, för att undvika elbrist när kylan slår till.
Påminner om Elområde 3 och 4 dåliga situation.
Sveriges två södra elområden har sämst självförsörjningsgrad i hela Europa enligt den internationella stamnätsorganisationen ENTSO-E. Värst är det i Skåne. Bild: ENTSO-E
Ja nu blir det kanske en energiöverenskommelse igen och förhoppningsvis omstart av de havsbaserade vindkraftverken som pausades då. Tyvärr då flera år försenad pga näringsministerns klantighet att bara se kärnkraft framför sig, men troligen på plats innan första SMR är byggd i söder ändå. Näringsministern får ta på sig den ytterligare förseningen detta medför, men som vanligt rinner det väl av och det skylls på annat.
2 gillningar
Det stämmer helt enkelt inte att Karlshamnverket har dragit igång som kraftreserv - det har bara startat för att stå redo om det skulle behövas alternativt för att Uniper ansett det lönsamt att sälja effekt på öppna marknaden.
Men effektreserven (dvs Karlshamnsverket) har aldrig behövt sättas igång på Svenska kraftnäts beodran på mer än 10 år.
3 gillningar
Det kan ju å andra sidan bero på att Karlshamnsverket startades innan det blev kris, då prisnivån givetvis ökar innan krisen inträffar 
Enl länken har effektreserven satts i beredskap att starta 22ggr 2020-2024, körs 13ggr på minimidrift - så uppenbarligen var det nära ögat.
Men enl länken aktiverades effektreserven 5timmar under perioden, eller hur?
Det viktiga är att det blir en stabil långsiktig linje inom elförsörjning! Nu har det hattats fram o tillbaks under 40år eller nåt. Kass på riktigt.
De styrande tycker uppenbarligen det är viktigare att “få sin vilja igenom” än att Sverige får en stabil effektleverans och låga priser. SUCK
Fast om man designar ett elsystem för 12+ reaktorer, för att kunna göra underhåll och reparationer (som alltid finns) utan påverkan, kan man inte skylla på tekniken då man bara har 6st kvar…
Fördelen med vindkraftverk är att mängden gör dessa med okänsliga för problem. Å andra sidan är det vindstilla över stora områden och då stannar ju alla vindsnurror
1 gillning
Glöm dock inte att dessa saker införts som konsekvens av nedläggning av planerbar elproduktion. Dessa åtgärder behövdes du inte.
De flesta som talar om elpriset menar dessutom summan av Elhandel + Elnät som båda rakat i höjden utan planerbar elproduktion (kärnkraft)
1 gillning